Hoppa till sidans innehåll

German Open 2016


German Open 2016

På dagen då alla kvinnor kan fria till sina män (29 februari) styrde jag kosan mot Mülheim an der Ruhr i Tyskland. Där spelas sedan ett antal år tillbaka German Open. En tävling som är klassad som en BWF Grand Prix Gold-turnering. Det innebär att det ska finnas 120 000 US$  i total prissumma. En tämligen hög summa som attraherar många av världens bästa spelare att åka till denna gamla industristad. Själva staden är inte längre någon pulserande metropol då järn- och stålverkens tid för länge sedan är förbi. Men den är å andra sidan tämligen ren numera när luften i Ruhrområdet blivit avsevärt bättre. De gamla delarna av staden, som klarade sig anmärkningsvärt bra under kriget, är ett pittoreskt inslag i den annars så betong- och stenfixerade byggnationen. Väl värt ett besök faktiskt.

Besökte tävlingen för fem år sedan förra gången och den är som vanligt ett väloljat maskineri och en uppvisning i tysk ”ordnung”. Inte mycket lämnas åt slump och godtycke utan allt har sin plats.

Alla funktionärer har sina ansvarsområden och utför sina uppdrag galant utan minska tvekan. Enda gången det inte riktigt klickade var under semifinalerna. Då kom flera bud om hur vi tekniska funktionärer och spelare skulle lämna banorna. Men allt löstes en liten stund innan första matchen var slutspelad. Ingen i publiken märkte något.

Publiken ja. Från första dagens spel, tisdagen, så fanns det gott om publik på läktarna. I slutet av veckan så var det fullsatt. Biljetterna till lördagens semifinaler såldes slut ett par veckor före tävlingen. Så ni kan förstå vilket stämning det är i arenan när mellan 2000-3000 vrålar ut sin lycka över att få se världens bästa spelare göra upp om titlarna. Man bara njuter av att badminton lockar ett så stort intresse. Tänk om det kunde vara så på alla tävlingar.

Fick förmånen att döma några av de bästa spelarna själv. Riktigt roligt och spännande att få se deras kunskap, teknik och taktik på riktigt nära håll. Många av dem har en helt annan dimension i spelet än övriga spelare. Men en sak har de flesta spelare ändå gemensamt oavsett nivå – förmågan att inse att de kan göra servefel. Gång efter gång gör de samma fel utan att ändra sig. Det finns även en annan sak som slår mig när jag är ute och dömer. Det är att de som klagar mest på motståndarens servar eller att de rör sig för tidigt vid servemottagning, är de som servar eller tar emot sämst själva. Ganska intressant tycker jag.

Slutligen så anser jag att möjligheten att få komma ut och döma tävlingar på denna nivå är ytterst inspirerande och lärorikt. Man får återigen träffa sina underbara kollegor från diverse länder i världen och dessutom uppleva makalösa, svettiga och långa kamper i den sport man älskar. Och en sak försöker jag alltid komma ihåg när det är dags att döma: Alla matcher är en final!

Patrik Wennström

Uppdaterad: 07 JUN 2016 17:09 Skribent: JAN ANDERSSON

Postadress:
Svenska Badmintonförbundet
Idrottens Hus, Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: 086996022
E-post: This is a mailto link

logologologologologo