Hoppa till sidans innehåll

Indonesian Open 2015


Jag fyllde 55 tidigare i år och då gör man sitt sista år som BWF-domare, som avslutningstävling önskade jag att få döma i Jakarta, där jag aldrig varit och där badminton är religion.

Indonesia Open Superseries Premier är den tävling i världen med högst prissumma, 800 000 $ och i särklass den tävlingen med galnast publik. Ljudnivån under kvalet från orkestern 2 m över mitt huvud på bana 3 var enormt, svårt att höra vad man tänkte.
Tisdagen avslutades med de 12 mixedmatcher som inte innehöll ett kvalpar, vilket gjorde att huvudtävlingen på onsdagen endast innehöll 68 matcher. Det tillsammans med att matcherna började 08.30 gjorde så att vi slutade runt 23.00 med spel på fyra banor. Att sitta i hallen 16 h och döma 8-9 matcher är fruktansvärt tröttande och det är väldigt svårt att vara fokuserad och till sin fördel. När det sedan är över 30 °C i både hallen och ute är det tufft att vara på topp i alla matcher.

Första dagen, landade redan på söndagen, åkte jag lokalbuss några timmar och vandrade runt ett stort torg med stora statyer. Självständigheten är viktig och den symboliseras av dessa stora statyer med arbetare eller soldater. Jakarta är en av världens största städer och trafiken är intensiv, men luften kändes renare än t.ex. Peking eller Bangkok.  

I första rundan dömde jag servefel på en dansk tjej i mixeddubbel för fördröjande av serven, hon hävdade då att det kan inte domaren göra utan måste först varna henne eftersom det gäller för mottagaren. Fick kalla på Referee, som självklart stödde min tolkning, men hon hävdade att en annan Referee veckan före att sagt till henne att det skall varnas först. Jag sa att det är servaren som bestämmer tempo, du kan inte gärna ta emot innan serven slås och därför gäller olika regler.
Andra dagen var vi fem domare på en bana, döma, IRS-domare (Hawk eye), vila, servedomare, vila och sedan började det om. De första två gångerna jag avgjorde när en spelare utmanade linjebeslut hängde inget, men i den tredje kom två mycket svåra avgöranden, inget mänskligt ögakan avgöra det och även med Hawk eye är det väldigt svårt. Jag tog beslut och sedan animeras en repris som visar ut/in, men linjen flyttas i animeringen så att mitt beslut är korrekt. Det som visas är mitt beslut, inte var bollen landade. En erfarenhet varje domare och linjedomare borde få chans att skaffa sig.
Det är stressande att annonsera när en spelare utmanar och i början gjorde jag flera misstag, men först måste man trycka på en ny knapp på scorepadden för att visa vilken sida som utmanar. Mycket farligt om man ger poäng först, då är risken stor att en sida för två poäng eller att båda sidor var varsin. I finalen satte jag båda annonseringarna perfekt då spelarna utmanade, en rättelse och en förlorad utmaning.

Fick döma den enda finalen med spelare från Indonesien, Nitya Krishinda Maheswari och Greysia Polii. Att gå in i ett fullsatt stadium och höra jublet nästan lyfta taket är något jag önskar att alla fick uppleva, riktigt mäktig känsla. En härlig avslutning på drygt 20 år som BWF-domare och jag hoppas att Sverige snart får en ny som kan föra vår stolta tradition vidare.

I hallen fanns många gamla legender, här är jag tillsammans med Christian och Rexy som båda varit världens bästa dubbelspelare under sin aktiva tid.
Jag har på mig traditionell skjorta, Batik, som vi dömde i på helgen. Röd i semifinalen och blå i finalen.

 /Per-Åke Andersson

 

 

 

 

 

Uppdaterad: 07 JUN 2016 17:09 Skribent: JAN ANDERSSON

Se livesänd Badminton

 

Följ oss i sociala medier 

Facebook logo Instagram


Badminton i media

Aktuell ranking Franklin G Medium

Resultat Serie Tävling Franklin Medium

Tävlingskalender Franklin G Medium

SM 2020 logga hemsidan

 Mindre logga EuroCenter

Postadress:
Svenska Badmintonförbundet
Idrottens Hus, Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: 086996022
E-post: This is a mailto link